Every heartbeat - kapitel 15
Liam pov
Det var jobbigt att se Aime så förtvivlad.
Jag är en kille men det var riktigt läskigt! Vilken tur att Rick och Larry kom. Jag hade kunnat stoppa henne ensam. Vi fick verkligen dra ut Aime ur stallet, hela hon skakade!
Motorcykeln kunde vi inte heller ta, för hon hade kunnat hålla sig kvar.
"Rick kan du köra hem den till mig? Ställ den utanför garaget så sätter jag in den när jag kommer."
Rick var inte svår att övertala, det visste vem som helst. Så länge han fick köra.
Sen stod jag där med Aime. Hon satt i gruset med händerna om knäna. Hennes mascara hade blandats med tårarna som aldrig slutade. Men det var inte bra läge att skoja med henne! Hon var helt förstörd, vad skulle jag göra?
"Aime, kom!"
Långsamt hävde jag upp henne på fötter, lät hennes stödja på mig och så gick vi sakta förbi ridhusen.
Ingen sa ett ord på hela den tiden det tog från stallet till Aimes hus.
Jag följde henne tätt i hälarna, medans hon desperat förökte ta sig uppför trappan till hennes rum.
Sängen knarade till när hon satte sig på den. Jag följde efter.
Aime tog sina händer och lade dem framför ansiktet.
"Hur är det?"
Åh vad dum du är Liam! Var de det bästa du kunde?
Aime snyftade, hon grät igen.
"Alla dör eller försvinne rrunt mig. Först mamma och pappa, nu Blackie. Vem kommer härnäst? Du? Jag kommer inte orka med att leva om du lämnar mig. Det är därför vi inte kan.." Hon tystnades och stirrade in i väggen.
Det var droppen! Hur kunde hon säga något sånt? Om hon bara visste hur mycket jag älskade henne.
Jag tog hennes hand och flätande in den i min.
"Aime, titta på mig!"
Hon tittade rakt på mig, mötte min med tom blick. Hennes vackra havsblåa ögonfärg hade försvunnit, nu var de blnka och blodsprängda.
"Jag ska ingenstans! Hur många gånger vill du att jag ska säga det, innan du förstår? Jag kommer alltid finnas här för dig. Kan du inte ge mig en chans?"
Aime log mot mig. Då tog jag mitt tillfälle och kysste henne. Jag tryckte mina läppar mot henne. De smakade apelsin.
Då vaknade hon till liv och gled sina fingrar igenom mitt hår.
Hon besvarade kyssen, Aime kysste mig tillbaka!
